Vad händer, har det läckt baklänges?

Läser i handlingar från gruvan, att en sensor i sjön Kaunisjärvi har blivit täckt av lera och måste grävas fram för att man ska kunna göra egenkontroll av vattennivån i sjön, samt att Länsstyrelsen sagt nej till det så länge, och vill ha in yttranden till 17 april.

Hm, egenkontroll… är det månne enda kontrollen? Och vad händer nu, när den ligger under lera? Undersöker någon varifrån leran kommer?

Spejar man från Aareaberget mot TV-masten Jupukka, kan man inte undgå att se sandbassängen framför sjön, med ett vattenrinnande sandberg, byggt via pipline från gruvan på andra sidan Riksväg 99…

Hm, hm, och jag som trott att allt bara har läckt ut norrut i Aarejoki som fick brunt vatten, men det verkar också ha varit söderut i sjön som fått sandlera?

Eller, läcker det överhuvud taget? Det är ganska så tyst om det… fastän det är ett “Vinterberg” där ännu, rent årstidsmässigt i alla fall…

https://svenska.yle.fi/artikel/2018/03/22/miljorad-anser-att-talvivaaras-ledning-medvetet-handlade-pa-ett-miljofarligt-satt

Nya insikter

Min anhöriga har fått bra vård, och gjort stora framsteg själv också, men tankarna finns kvar rent politiskt så att säga, och man undrar ju hur det ser ut när man själv blir gammal.

Ibland spelar ålder och tid ingen roll däremot, som när en nykläckt lastbilschaufför börjar köra malm till samma lön som en polis med 30-årstjänst.

Hm, är det chaufföryrket som har bra betalt, eller polisyrket som har dåligt betalt? Eller är det också någon form av näringspolitik?

Som när rennäring och jordbruksnäring står utanför systemets skydd och ställer till det, samtidigt som passiva kapitalinkomster från skogen välsignas likt en aktieutdelning i storstaden?

Är det inte lite konstigt? Den lille förväntas svika sin egen bygd till ett buskage, samtidigt som storkapitalet gynnas tömma det på stekar och filéer?

Jag förstår inte samhället av idag. Måste jag börja studera?

Dödens väntsal

Som anhörig kan man ställas för svåra beslut i svåra tider, har jag fått uppleva härom dagen… när en för mig helt okänd läkare pressade mig på ett svar i nästan en timme! Väldigt länge i alla fall, och då sade jag förstås nej, och började googla…

Hm, läkaren som visade sig vara konsult och VD i ett eget konglomeratföretag med god vinstmarginal, var verkligen tydlig med hur han vill att vårdinrättningar kan spara pengar… d v s genom dotterbolag… typ att en dotter ska klassa ner sin förälder?

Läkaren må vara duktig och omtyckt av övriga familjen, men för mig skar det sig direkt, och även för honom såg jag sen, när han nonchalerade mig totalt.

Hm, hm, ska äldre människor som tjänat detta land, av sina egna anhöriga och arvtagare numer bestämmas ett snabbare öde genom delegerad medicinering? För mig låter det skrämmande, medan tanken ska vara “vårdkvalitet”.

Jag leker med tanken, att man först ger patienten en smärtstillande narkotikamedicin som gör den vild och odödlig, så att man måste ge lugnande på det, med biverkning ökad risk för stroke och upphörd andning… där dödsorsak sen inte obduceras.

Som sagt, det var en lek med tanken, ingen anklagelse. Men jag är chockad!

Kina?

Har en längre tid funderat på hur det kunde kännas så – att kläderna på NK kändes som piratkopior, och Huvudstadens poliser for som jojos i en livlös stad, medan cheferna stirrade in i väggen utan ögonkontakt…

Var de månne rädda “för den andra sidan”? Fick i alla fall en fråga efteråt, om mitt samesmycke jag hade hängande runt halsen… Hm, tänkte de kanske att jag är en “Shaman” på riktigt?!

Nå, hur som helst, jag valde att inte vandra i Rikets “Magnoliaträdgård”, och trummar vidare. Hm, hm… och tar konsekvenserna…

2015

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6132233 (texten följer nedanför röda krysset)

2017

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1017&artikel=6667952

2018
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6875633

… och 2019 har jag yttrat mig om att Staten bör ta kostnaden för Kaunis Irons läckande sandbassäng p g a bristande myndighetstillsyn…

En svart vägg!

Ja, så stor var älgtjuren jag såg i går!

Det var overkligt, i alla fall kändes det så, när jag puttrade på. Plötsligt såg jag något blanksvart framför mig mellan småtallarna, en vägg tänkte min hjärna och jag släppte på gasen, men den rörde sig! Snabbt in i snårskogen – men jag hann se att det var det största älg jag någon sin har sett!!! Skogen konung m a o…

Sen kom två vanligt stora älgar och irrade där en stund, innan de fattade att ta skydd. Och jag tänkte, att kan det vara möjligt, att den första älgens bringa, var i samma höjd som de vanliga älgarnas huvud!

Smått chockad över storleken på naturens produkter, fortsatte jag mitt puttrande, och började analysera.

Kan det vara så att det är generna, att fly snabbt in i tät skog, som skapar konungar? De två andra älgarna blir nog snabbt ett fall för Oryx… och hinner därmed aldrig växa till sig till jättar.

Hm, så tror jag att det är, att det är det medfödda beteendet hos älgen som gör det, inte att älgen lär sig med åren, när den väl har “råkat bli stor”. Så stor skillnad var det alltså i älgarnas “instinktiva” beteende, när jag kom inpå, att det inte kan vara slumpen, eller att den största älgen tänkte “jag hör en skoter, jag rör mig sakta in mot dungen där, för att sen rusa om det är en fara….”?

Och dagen därpå, alltså idag, undrar jag om jag snart måste åka in till byn, för att börja fylla på kylskåpet, för det är inte så trevligt att bara äta kött från frysen. Måste ju tänka på miljön också, och köpa grönskaker som flugit hit från Spanien.

Ju mer man rör sig, desto mindre blir skogen

Igår fick jag en chockupplevelse, över hur skogen krympte… Ja, det är så, när man ser skogen från ett visst håll, tät skog, och sen lite annat, små öppningar, stigar mm, så tillåts man med ögonens hjälp fantisera en verklighet, där avstånden i skogen oftast blir på tok för långa!

Det jag gjorde, var att jag med skoter körde efter en snitsling jag gjort under älgjakten, men i stället för att ta mig igenom djungeln, styrde jag ner i bäcken – och vips så var jag framme! Alltså, det jag trodde var “så hääär mycket skog”, var bara ett gaspådrag typ…

“Man ser inte skogen för alla träden” – är det vad som menas med det? Jag är lite dålig på såna uttryck, men har hört det, utan facit.

Det som däremot kom på en gång, var synen av en älgkalvslega, där tjurkalven sovit liggande, medan mamma ko stått en bit intill. Sen har båda gjort sina behov, ätit lite snö (druckit), och traskat vidare…

Om fåren hade haft lite längre ben och bredare klövar, hade de varit ett trevligt inslag i vår vilda fauna. Det godaste jatkköttet – det hade jag kunnat garantera!

Vad har hänt med Google?!

Brukar komma in här på min blogg genom att skriva ”Monas blogg” på google, men det gick inte i kväll… och ingen bloggträff på sökning Mona Kumpula heller – kors i taket!

Hm, får väl börja använda Bing i stället, för där är det som vanligt.

Hm, hm, men jag funderar allt… eftersom sökresultatet på mig VERKLIGEN var begränsat hos Google… typ bara 2 sidor…

Kändis med livvakt?

Foto taget av “paparazzifotografen” Debitro Petra när jag och Markku var på Cap Verde Sal, och det ser väl nästan ut som foton på Madonna och andra kändiskvinnor som försöker gömma sig i sin plufsiga vardag?

Med tanke på alla frågor jag ställde där, om ungar som lär sig kasta sten på folk, öde stengator i sanden och nära hus, mama Afrika anhängare, samt om hotellruiner och Casino för penningtvätt, så behöver jag kanske gömma mig lite?

Skämt å sido, jag hade ingen hjälp av Markku när jag ingrep i övertagen nödvärnsrätt mot en liten unge som kastade sten i huvudet på sin kompis – jag fick ta hans slag och sparkar mot egen mage och lår… tur att det var en unge!

Foto Debitro Petra (ingen av bilderna föreställer ungen)