NoaK, Hallonberg och Grotenfeldt möter kläpparna, III

Lotustrion sitter runt lägerelden och tittar in svarta ögon med en värmande glöd. De har sökt upp en klok kvinna, eller är det en man, de är inte riktigt säkra, men klok är hon! Utan att veta något om politik lyckas kvinnan övertyga dem att det är bra för landet att riddare Regnskog har kommit till makten. Jorden har varit torr och steril, och hon skrattar att även hennes rynkiga hy behöver ny fukt ibland.

Hallonberg funderar hur det skulle se ut om alla sjöar och källor torkade ut. Hon konstaterar att då skulle inte världens största läskedryck heller kunna tillverkas, och kaffet skulle behöva tuggas.

Grotenfelt hon tänker direkt på Hans Majestät och kungahusets kläder. Riddaren måste nog titta över reglerna för landets pengar, så att kungen även i fortsättningen själv får välja lämpliga kläder när han ska jaga.

NoaK är inne på samma linje, och hon skojar att annars kanske det kommer en rik jätte och säger att Herren ska gå i speciella HM kläder. Sen är det kanske polisens tur, och den blå färgen blir brun.

Trion bestämmer sig för att testa den kloka kvinnans förmåga, och ber henne spå vad de har i sina ryggsäckar. Mycket riktigt gissar hon rätt! Hallonberg blir avslöjad med sina senaste tekniska verktyg, Grotenfelt med en hel arsenal olika alternativ, och NoaK med en bok och någon konstig prototyp.

Kvinnan är öppen som en bok, och avslöjar för trion att hon inte har någon övernaturlig förmåga. Hon kan se innehållet i ryggsäcken genom deras egna ögon. Hennes syner är också helt normala, i stället för att rida på bio och se andras filmer, så ser hon sina egna i ursprungsform i huvudet.

Efter detta är Lotustrion redo att lyssna på kvinnans senaste film, som handlar om när Cowboysen fångade henne, när de ville få reda på hur hon kunde vara så bra på att se skillnad på olika fåglar, och tolka deras budskap.

Hallonberg blir berörd och funderar om statsmännen använde något medel för att lura ut sanningen ur kvinnan, och varför den i så fall skulle vara så viktig att få fram. Hon tittar också efter ärr eller annat för att se om kvinnan blev torterad eller straffad.

Grotenfeldt tycker att kvinnan är kylig, men funderar om kvinnan ändå blev utsatt för strategisk hypnos med “den onde, den gode och iakttagaren”. Där iakttagaren fick fram sanningen, och den onde är den gode, medan den gode fick i uppdrag att få kvinnan att göra som iakttagaren vill…

NoaK är övertygad om att kvinnan var nog smart att se detta spel, att hon lurade dem utan att avslöja den riktiga sanningen för dessa simpla män. Eftersom sanningen i berättelsen är så enkel, kan hon kalla dem simpla utan att vara dum.

De är nöjda med mötet hos kvinnan. Tillsammans konstaterar Lotustrion att det viktiga i hennes kråksång är att lyfta upp barnen från sjön, så att de inte simmar där som livvakter för de drunknade föräldrarna. Därför föreslår de att ordningen i kyrkan också ändras enligt FN:s barnkonvention, så att prästen avslutar med orden

”I barnets, förälderns, och den helige andens namn. Human”

Slutligen öppnar sig blomman igen och trion skiljs åt. Men de har haft många intressanta inlägg i debatten, där historien bara förtäljer den heliga – att ett E är okej eftersom modern alltid är känd!

Hallonberg – barnens beskyddare

Grotenfeldt – barnens advokat

NoaK – barnens humanist

The end

Grotenfeldt, NoaK och Hallonberg möter arken, II

Del 2

Lotustrion hamnar tillbaka i tiden, och tvingas gräva ner sig för att inte bli ihjälskjutna av svävande robotar. Det är ett kallt krig som pågår i Tornedalen och speciellt i nordkalottens centerposition. Uppfinningsrikedomen i gruppen är stor.

Hallonberg konstaterar att de nu bygger ner sig i moder jords skydd – och tänker på en björn som går i ide, och t o m föder barn där! Hon oroar sig dock för om de i trion är lika intelligenta som en björn, för tänk om det blir för tätt, så att de dör där inne i syrebrist.

Grotenfeldt hon är övertygad om att de är ett elitgäng, och att de har konstruerat en korsu i H-styrkans förtecken. Hon däremot oroar sig för framtidens lögner. Att någon ska fånga dem och påstå att de, som är fredens hjältar, i stället skulle vara överlöpare, mördare eller kanske t o m dårar!

NoaK hon bryr sig inte så mycket i det jordiska eller praktiska, men konstaterar att det är en trygg farkost på ett vackert berg och i fin kulle. Hon bedömer att den kommer att rädda dem från förintelse när jorden runtomkring skjuts bort. Det hon oroar sig för, är hur hon ska få de andra att förstå vad hon menar med sina bilder från fader vår i himlen.

Medan det kalla kriget pågår för fullt, men krigarna inte syns, ligger trion och filosoferar kring hur en marionett-dockas armar och ben egentligen kan lyftas så verklighetstroget. Sen övergår samtalet till hur de två olika människoaporna ser på parningsakten. Hallonberg och NoaK skrattar och har roligt åt det, medan Grotenfeldt förstör stämningen när hon kallt konstaterar att man parar sig bara om man är upphetsad eller vill tillverka barn.

Stämningen är lagd. Grotenfeldt som är infekterad av ett bett, passar på att sova lite till. Hallonberg ler men kokar hett kaffe. Hon oroar sig för syret och sin kamrats hälsa. NoaK tänker framåt, och visar sin kamratskap genom att ömt vårda den bisamråtta som Grotenfeldt fångat, och Hallonberg tämjt till husdjur. NoaK vill vara ifred en stund och bestämmer sig för att gå ut och rasta råttan.

Där ute är det mörkt, och på himlen syns ett vackert sken. Det är inte fosforgranater, utan det är norrskenet som spelar sin stig. NoaK hukar sig och tittar bättre upp mot norr, där intuitionen bor. Där kan hon efter en stund skönja en ark med silvermynt, och förutspår en lösning på gåtan. Hon ser hur framtidens kvinna kommer att se hur det onda förtrycket fungerar i ett system, där oskyldiga människor kommit att hängas ut, och fått dö utan försvarsadvokat. Hon funderar själv på Pontus Pilatus feghet, och att Nikodemus bara nämns en gång i Bibeln, men hon blir avbruten av råttan, och går in i korsun igen.

Där, när trion återigen är samlad, blir den stora råttan plötsligt en vacker liten mus! Trion blir förskräckta och tittar ut, och då kan de konstatera att de har kommit i nutiden. De lägger sig i sina manskapsbritsar och Grotenfeldt börjar analysera om kommunernas miljonkriser kan bero på fondplaceringar i Norrlands Midgård? NoaK berättar om arken hon såg, och Grotenfeldt är övertygad om vad arken och silverpengarna symboliserar… Det är Gud som har beslagtagit det från smyghandlaren! Trion bedömer att de är i chocktillstånd efter att ha förlorat råttan…

Hallonberg botar trions förskräckelse med god mat och ett varmt leende, och sen tar de fram en skiss på en ark. Efter en kort stund kommer de överens om att de ska undervisa världen om att kosttallriken även har ett babord och styrbord, en akter och en för. När syndafloden kommer, då är det viktigt att farkosten är i balans, och man vet inte i förväg var och när det sker. I panik är det sen svårt att se vad som är uppåt, nedåt, inåt eller utåt! Detta gäller även den gode författaren som spelar i västra nordkalottens centerposition, och hittills fått sitta i falsk trygghet i midskeppsaktern?

Lotustrion har överläggningar, och enas till slut om att de ska unna honom den framgång han kommer att få i ny sång, trots att även den kan vara stulen och troligen förvrängd… Så lycka till! önskar Lotusblomman

Hallonberg – en elitåkare i H-laget

Grotenfeldt – en strategisk gorilla

NoaK – en biblisk nestor

I sista avsnittet får vi se hur det går för trion i Lotusblomman när de hjälper staten att spana flygplan och sen hamnar bland kläpparna i en stor sjö. Kommer blomman att hamna i karantän? Spänningen är olidlig…

Hallonberg och Grotenfeldt möter NoaK, I

Utvilad efter en god natts sömn, vaknade jag med denna bild. Budskapet var att jag den här gången skulle försöka skriva som en författare… oj, det är helt nytt för mig… Med planterade figurer, om fantasins fabler, i en angripande ironi… ska jag klara det? Håll utkik, jag har en hel helg på mig! 😉

… Pust! Söndag, och endast del 1 är klar… M a o, Mona har hittat en utmaning!

“3 är Guds tal – och detta en saga om hans 3 lotusblad”

Eftersom författaren själv anser att Predikaren är den förste profeten, så måste hon väl som lärjunge anses vara den den andre profeten? Kalla henne gärna det!

Del 1

Lotusblomman slår ihop tre av sina blad, och världen väntar med spänning… Kommer hon att lyckas förföra tunga teologer? Intresset i kyrkans bänkar stiger, och den vackra byggnaden är snart överfull!

Trion funderar om de själv en vacker dag får sitta där och höra den stilige prästen med myndig stämma avsluta “I förälderns, barnets, och den helige andens namn. Human”.

Hallonberg är klok och medicinskt utbildad, och hon funderar hur människans kyrkobesök påverkar deras hälsa. Inta bara genom förkylningssmittor eller ökat immunförsvar, utan även om ordets betydelse kan sänka blodtrycket hos folket. Hon genomför sina undersökningar med de nya tankarna väl dolda bakom ett varmt och glädjespridande leende.

Grotenfeldt är modig och juridiskt utbildad, och hon tänker även i beteendevetenskapliga termer. Hon funderar kyligt om samhället kan spara kostnader om orden blir mer jämställda, och analytiskt om det skulle innebära ett mer fredligt klimat bland befolkningen i framtiden. Ordbytet gör att man i framtiden kanske slipper diskussionen om amen kan stå för A-men eller ariska män.

NoaK är kanske den intelligentaste av dem, och mest beläst på olika områden. Hon tänker i bilder precis som Bibeln, och funderar på hur hon ska kunna rädda oskyldigt dömda människors heder och värna om medborgarnas mänskliga rättigheter. Ordet Human står för människa, och för NoaK står kyrkan för Humanitet och Humanism.

Tillsammans enas trion att de ska fortsätta sin kamp mot alla former av övergrepp, och att de ska göra det fredligt i demokratins namn, med deras samlade intelligens och egenskaper i en God maktbalans!

I nästa avsnitt kommer Lotustrion att tvätta döda människors heder medan Männen Mot Mannerheimfriheten får tvätta sina egna händer i syndafloden… fortsättning följer!

Fallet Carolin

Idag ser jag inga bilder när jag tänker på följande ämne… men det beror nog på att det handlar om juridik, för då ska man utelämna sina egna känslor. Den juridiska frågan är:

Hur kan det komma sig att ett psykiatriskt team i förväg får ta del av en mordutredning?

Läser NSD 22 januari 2009 sida 5, där journalisten skrivit en mycket bra och uttömmande artikel i Fallet Caroline, angående den rättspsykiatriska undersökningen som är gjord. På en person som ännu inte är dömd för något brott… Är detta något nytt, eller är det något unikt? Varför i så fall?

Litar man inte på Svensk Polis längre? Litar man inte på Rättsväsendet i stort?

Kan mordutredningen nu vara i ett sådant läge, att personer utanför polisen vet mer än åklagaren? Jag läser i artikeln… Förutom en överläkare, även en psykolog, kurator eller socionom och en sektionsledare… Vad säger den misstänktes advokat om detta?

I dessa väntans tider kan jag som utomstående bara tro och hoppas på en snar uppklarning. När dom sedan fallit, kan jag konstatera de fakta som domstolens jurister godtagit som bevisning.

Därefter kan parterna ännu överklaga och domen kan bli överprövad i olika instanser – vilket gör mig trygg i systemet med den svenska rättssäkerheten!

Men att nu, i dessa väntans tider, behöva oroa mig för den svenska rättssäkerheten enligt artikeln, det känns inte bra… Sanningen är ofta så himla komplicerad, eller så väldigt simpel, att den ofta framstår som obegriplig… men den ska bara konsateras genom juridik.

Och rent juridiskt vet Sverige idag inte vem som har gjort vad i Fallet Caroline, eftersom frågan inte har prövats enligt gällande principer i domstol. Trots det, är en person och hans omgivning totalt kartlagd, och uppgifter i en mordutredning ligger också i händerna på personer som rent teoretiskt kunde omfattas av de tre s k häktningsskälen?

Är det riktigt i Sverige 2009?

Kalla Allan

Japp, då har man lyssnat till Björklunds debatt på Aktuellt, och kan gå vidare i nästa bild. Den kommer från framsidan på Norrbottens Kuriren 20 januari 2009.

Rubriken är “Fler barn – få anställda”

I liten bild ser vi Pellosonen Allan fylla 70 år, och han har koll på sin skidcenter, Tärendödrottningen! Ja, i storbild mot ett universum – vår egen Jerringspristagare! – en vacker dynamik, leende i lyxförpackning!

Hennes prestation, med finsk sisu och svensk jäklar anamma, gör henne inte bara till förebild för blivande skidåkare – nej, hon är även en riktigt god representant och förebild för den Tornedalska kvinnan!

Grattis Charlotte Kalla!

Och Grattis Allan!

70 år är en hedrande ålder, och det är även hans framgångsrika företagande, med fingertoppskänsla, inte minst med böckerna. Kalla ville se fler barn åka skidor, och Allan vill att fler barn i Haparanda ska ha råd att köpa vinterkläder. Men Bertil på lokalradion sade idag att Allan ändrat sig, och nu går pengarna från festen till religionsforskning i stället. Det kanske var ett klokt val, för vår populäre IKEA Bukt hade nog inte blivit så glad över kritiken mot sin verksamhet?

Rubriken säger att det är få anställda. Så varför då dela ut pengar om man kan anställa fler? Hur går detta ihop? Jubilarens egen beskrivning av sig själv i hb:s mittuppslag samma dag säger

“- Jag har ett socialistiskt hjärta och ett kapitalistiskt huvud.”

Allan menar troligen att han som företagsledare har ett gott hjärta och en smart hjärna… Men nu är han politiskt citerad, och därför spinner jag på den tråden…

Går det att förena dessa olikheter till något gott i politiken? Eller ska de få leva var för sig i en maktbalans? Men var mäts då maktbalans i Sverige? Är det i nationen, regionen, landstinget, kommunen, församlingen – eller var går gränsen?

Jag tänker direkt på en stat i staten… Region Norrland… är det en federal socialism? Är detta ett verk av smarta företagsledare, som på ålderdomen får ömkande hjärtan, och vill rädda folkets barn?

Om ett företag går bra, och fler än få kan anställas, då borde det väl leda till att folket själv kan köpa kläder till fler barn? Om ett rikt socialistiskt hjärta bultar väldigt hårt – då finns det olika partikassor som kan fyllas på inför valet 2010 – för kampen i valrörelsen har redan börjat!

Kallas Allan vill säkert gott – men det stämmer inte med min bild av Sverige 2009!

Men än en gång, GRATTIS, och God lycka till Er båda!

Björklund – vita björkar i en lund

Nyligen hemkommen från jobbet – 36 km i bil ger tid att tänka i nya bilder… och nu var det till riksnyheterna på radion! Rysskräck, är temat den här gången.

Björklund väcker det klassiska hotet från öst – men är hans farhåga bekräftad av yrkeskunniga omvärldsanalytiker, eller är den bara ett beställningsjobb från hans fiende?

Själv har jag förvånats över hur tyst och lugnt det är “over there” med tanke på att de har en ny president som ska tillträda. Tystnaden i sådana sammanhang är ofta oroväckande, och man undrar vart fienden har förflyttat sig?

Predikaren har lärt mig att allt kan vara tvärtom, och livet har lärt mig att fienden ofta är närmare än man tror… så Björklund borde kanske be Ryssland om ursäkt, och titta sig bakom ryggen, för att se om det möjligen finns en kriminell skuggregering bland de vita björkarna i lunden?

I vilket fall som helst, så blir det väldigt intressant att följa om forskarna får reda på vem som egentligen sköt vår krigarkung Karl från Poltava. Det behöver inte ha varit ryssen… ibland är fienden närmare än man tror… och ibland kan det största hotet också komma från ens egna tankar!

Men lyssna i lunden. Hörs björkarna susa? Ja, då är dom inte är ruttna.

Tillägg till Söderbergs kommentarer nedan: Jo, det är det här TV-programmet http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2219&a=864905 jag såg om Karl i Poltava, och möjligen missförstod med min okunskap?

Men det verkar vara mycket OM – och en fundering du själv nämner, men inte nämner?

Sveriges nordligaste Herrgård

“En bild säger mer än tusen ord” är temat på detta inlägg, som är en fortsättning på “Damm Muoniodalen”. Dagens tankebild på min näthinna kommer alltså från framsidan på den svarta broschyren “Visit PAJALA, Resources for a new day!” (lite orättvist för Er som inte har sett den)

Den mörka exotiska kvinnan, Heli, som har en grön gruvhjälm med kåporna åt fel håll – står hon inte vid Kengis Bruks kraftstation? Om Ni ser solen till höger om Pajala, så är vattnet nedanför väldigt likt Kengisforsen, precis som man ser det från Kraftstationen som finns nedanför det nya fiket intill Herrgården. En väldigt vacker utsikt för övrigt!

Men… OM den exotiska kvinnan står i mörkret under vattennivån, och under sig dessutom har en vit byggnad – Vad säger det? Ett vitt hus, spöklikt upplyst i mörkret… och till höger ett gäng upplysta vita individer(?)… “Ku klux klan”?! Hm, kan det finnas fantasier om att Sveriges nordligaste Herrgård också ska försvinna under vattnet… Och varför i så fall? Har det med gruva, kvinna eller exotism att göra?

Nå, i vilket fall som helst, så får det nog vara nog! Vi ska vara rädda om den histoira vi har, och göra något gott av det tillsammans – så att våra turister och besökare får “Visit PAJALA” – en ort där vi visar respekt för varandra – som riktiga herrar på en gård!

Damm Muoniodalen?

Intressanta kommentarer kring Region Northland – Tack! Detta föranleder en ny näthinnefundering… Är nästa steg att bygga ut gränsälven? Ett tänkt motdrag till kärnkraft i Simo?

Ni som har sett broschyren “Visit Pajala, Resources for a new day!” som är utgiven av Pajala.se PTE och Northland(?) kanske har reagerat över att inga byanamn i Muoniodalen, inte ens gruvan i “Tapuli” är utmärkt på kartan som finns där!

Är Muoniodalen i framtiden en stor damm? Snygg insjö för turisterna i Ylläs! 😉

Nå, appropå den svarta broschyren, så är det ju min vän och släkting Heli Vaattovaara som är fotomodellen på framsidan. Hon ser ut som en riktig gruvarbetare, men så har vi väl också Vallon-släkte?

I vilket fall som helst, så har vi starka gener. Ni som besöker Blancks Färg i Pajala kan ju ta en titt på mannen som lyfter en häst på sina axlar… Det är Helis farfar det! Min egen pappa har i sina unga år lyft en traktor, och det var när gården saknade domkraft vid däckbyte… s k bruksstyrka.

Då glider jag ju med automatik in på de moderna “Starke Man” tävlingarna… Det behöver ju inte vara doping, det kan vara i generna! Jag vet att vår starke man från Porjus också har rötter från frodiga Tornedalen, så vem vet var det starka blodet kommer ifrån!?

– Har blodet dessutom en hög järnmättnad, så kan det faktiskt vara ända från Vikingarna!!! (Läs om “Hemokromatos” på Google)

Den röda tråden? Ja, det skulle väl kunna vara… Hm, att det är bra att vara stark, så att vi i Muoniodalen också orkar lyfta tunga turbiner som de gör i Vattenfalls kraftverk i Porjus! 😉