Dödens väntsal

Som anhörig kan man ställas för svåra beslut i svåra tider, har jag fått uppleva härom dagen… när en för mig helt okänd läkare pressade mig på ett svar i nästan en timme! Väldigt länge i alla fall, och då sade jag förstås nej, och började googla…

Hm, läkaren som visade sig vara konsult och VD i ett eget konglomeratföretag med god vinstmarginal, var verkligen tydlig med hur han vill att vårdinrättningar kan spara pengar… d v s genom dotterbolag… typ att en dotter ska klassa ner sin förälder?

Läkaren må vara duktig och omtyckt av övriga familjen, men för mig skar det sig direkt, och även för honom såg jag sen, när han nonchalerade mig totalt.

Hm, hm, ska äldre människor som tjänat detta land, av sina egna anhöriga och arvtagare numer bestämmas ett snabbare öde genom delegerad medicinering? För mig låter det skrämmande, medan tanken ska vara “vårdkvalitet”.

Jag leker med tanken, att man först ger patienten en smärtstillande narkotikamedicin som gör den vild och odödlig, så att man måste ge lugnande på det, med biverkning ökad risk för stroke och upphörd andning… där dödsorsak sen inte obduceras.

Som sagt, det var en lek med tanken, ingen anklagelse. Men jag är chockad!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *