En svart vägg!

Ja, så stor var älgtjuren jag såg i går!

Det var overkligt, i alla fall kändes det så, när jag puttrade på. Plötsligt såg jag något blanksvart framför mig mellan småtallarna, en vägg tänkte min hjärna och jag släppte på gasen, men den rörde sig! Snabbt in i snårskogen – men jag hann se att det var det största älg jag någon sin har sett!!! Skogen konung m a o…

Sen kom två vanligt stora älgar och irrade där en stund, innan de fattade att ta skydd. Och jag tänkte, att kan det vara möjligt, att den första älgens bringa, var i samma höjd som de vanliga älgarnas huvud!

Smått chockad över storleken på naturens produkter, fortsatte jag mitt puttrande, och började analysera.

Kan det vara så att det är generna, att fly snabbt in i tät skog, som skapar konungar? De två andra älgarna blir nog snabbt ett fall för Oryx… och hinner därmed aldrig växa till sig till jättar.

Hm, så tror jag att det är, att det är det medfödda beteendet hos älgen som gör det, inte att älgen lär sig med åren, när den väl har “råkat bli stor”. Så stor skillnad var det alltså i älgarnas “instinktiva” beteende, när jag kom inpå, att det inte kan vara slumpen, eller att den största älgen tänkte “jag hör en skoter, jag rör mig sakta in mot dungen där, för att sen rusa om det är en fara….”?

Och dagen därpå, alltså idag, undrar jag om jag snart måste åka in till byn, för att börja fylla på kylskåpet, för det är inte så trevligt att bara äta kött från frysen. Måste ju tänka på miljön också, och köpa grönskaker som flugit hit från Spanien.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *