Kittliga tassar

Igår tog jag mig tid att klippa Nitros klor, och vintern är mycket trevligare än sommaren, eftersom det inte finns sand och sånt i dem, vilket inte är så trevligt för klosaxen.

Inte så trevligt för Nitro, att jag klipper hans klor… och jag undrar om han är extremt kittlig? Jag har aldrig varit med om en hund som är så besvärlig med det där, och eftersom jag inte haft honom som valp, så vet jag inte om han har minnen av smärtsam pulpa klippning.

Hur som helst, det börjar med att jag sätter mig bredbent på golvet, och han slänger sig i famnen. Sen ligger han snällt där, men benen sprattlar så fort jag rör i dem, att det är omöjligt att klippa. Tar jag ett fastare tag, börjar han knorra, men inte morra, och efter ett tag vill han fly.

Jag låter honom fly, för jag vet att han kommer tillbaka och lägger sig om några sekunder, och så där håller vi på, tills jag lyckas klippa bakbenen ganska snabbt, men till frambenen krävs det mer än 10 flyktupprepningar, innan han suckandes sätter den svåraste, vänster framtass, över sitt öra och låter mig slutföra uppdraget.

Hade det varit min hund sedan valp, hade jag varit mer handfast, men nu kör jag med tålamod, vilket också går bra!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *