… och så chefen!

Första dagen på jobbet, efter två sköna älgjaktsveckor, och det kändes riktigt bra att vara tillbaka i tjänst. Arbetsplatsen i Pajala kändes vara i praktisk ordning, och stämningen god och varm mellan personalen. Likaså kontakterna i etern och telefon mot Kalix och Överkalix.

Från att ha varit helt tyst i skogen, så kändes det riktigt trevligt att prata med folk, allt från advokat, häktespersonal, till inlåst, och att läsa e-postmeddelanden från målsägandebiträden och åklagarmyndigheten mfl! Man känner sig viktig när någon har väntat på en.

Men sen… när chefen ringde i slutet på dagen, så undrade jag direkt “vad vill han egentligen?” och kunde i min fantasi känna ett knytnävsslag i magen, och se att det senare kommer en kniv i ryggen… Vad han sade? Vad jag hade gjort? Inget, han var trevlig, och jag försökte kompromissa – men det är bara det, att den ORGANISATORISKA arbetsmiljön känns så hemsk – utvilad och allt!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *