Hej!

Det var länge sen sist. Det var länge sen jag skrev, min monolog, till dig, och till mig själv. En dagbok.

Jaha, först undrade jag vad det är för dag idag? Har blivit lite groggy i veckodagarna efter att ha jobbat tre helger på raken. Måndag är det, och idag har vi syskon haft en planeringsdag inför pappas födelsedag.

Mamma har opererat höften för en vecka sedan, och det verkar ha gått bra, även om det känns att det nya benet skulle vara något längre. Hm, det är fantastiskt vad läkarvården kan åstadkomma, och jag befarar att jag själv också hamnar där om några år – i och med att bägge mina föräldrar slitit ut sina ben.

Jo, och jag är redan som en gammal gumma när jag kliver ut ur den låga polisbilen, för det tar flera minuter innan mina ben vill lyda. Likaså när jag här hemma somnat i soffan, och vaknar av att höften brinner av stelhet. Men tur nog känner jag inget när jag klyver ved eller klättrar på tak.

Där är det stora problemet just nu, när jag snickrar och så, min syn… Hm, hm, åldern det också. För när det skymde var det precis så att jag lyckades se att få bitsen på skruven…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *