Vår sista pick-nick, i den lugna och fridfulla “kuukkeli-skogen”, helt utan gruvans bonkande och malande…
I bakgrunden nedan ses resterna av sandmagasinet, och taket pratar Kina?
 |
 |
Häxan kan andas ut och njuta av solen när ännu en påsk är avklarad – eller hm, en dag kvar, så vågar jag berätta att jag i elden såg en kobra, alternativt en graciös fisk med vingar? Hur som helst så har jag ett hjärta i pannan…