Oj det händer mycket

USA vallade bättre än Sverige, men Charlotte vann Guld överlägset ändå! Det var härligt att se, hur hon har tränat upp bålen något extremt!

Stafettsilvret var svårare att glädjas med, i och med gårdagens stora brand i Pajala. Läste det på NSD bara några minuter efter att artikeln skrevs, och trodde först att jag såg fel, för det brann ju inte när jag åkte från Pajala – men det gjorde det.

Trots detta så har jag jobbat på som vanligt med mina planerade utredningar, för bränderna hör till teknikerna från Luleå. Efter jobbet fick jag dock utanför OK se ett foto i en privat mobilkamera, och i det läget undrar man som novis om det inte hade räckt att krossa just den rutan det brann i för att släcka – men då måste också tänka på att brandbilar inte kan plumsa i snö.

Hm, en traktorslunga hade varit guld värd sådana gånger? Tänk att få backa in bredvid väggen, och spruta snö med full gas in på elden – det hade känts bra för vilken månskensbonde som helst!

Nå, men allt går så fort, och det är lätt att fantisera i efterhand, utan att ta hänsyn till verkligheten.

Hur som helst, så var det ju bra att Sveriges damer tog silver i alla fall, detta trots att ankaret ramlade (nej, det var visst trean, har inte sett loppet). Men, alla undrar förstås, och inte minst den lite besvikna(?) Kalla under prisutdelningen – att hur hade det gått – hade Kalla krossat Björgen? Ja, jag tror att Sverige hade tagit Guld, med Kalla på topp.

Däremot var det nog bra för Kalla själv, inför 3 milen, att få köra andra sträckan bäst, för att gå in med vinnarkänsla individuellt. Lite surt däremot mot för lagstafetten, för Guld hade ju varit fint, även om det inneburit att Kalla kört slut på sig.

Allt är taktik, som att sätta Kalle sist. Och även där hade jag satt Hellner.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *