Bilderna får tala för sig själv

Mätt och belåten, efter färskpotatis, sill och dopp i kopp, fårkött med diverse sallader, vitlökssås och chilichips, och till efterrätt honungsmelon, körsbär och vindruvor till Jakobin huuto rosévin. Mmm, ett riktigt bra vin Helsku rekommenderade när vi råkade ses på bolaget!

Och nu klarar jag av att höra tackan till det döda lammet bräka, bräka och leta ängar och skogar runt efter sitt lamm som ligger under jord… och det bettskadade lammet haltandes med hängande besvikna öron bräka efter sin mammas trygghet… utan att jag börjar gråta.

Hm, djurvärlden är inte lika omhändertagande som människovärlden, för den ensamma tackan har inte ens en tanke på att adoptera det ensamma lammet. Nej, det är ingen som bryr sig om det, typ som att det är luft. Men det är kavat, och lägger sig bakom de andra tackornas ryggvärme när de väl lagt sig och inte ids kliva iväg från den.

Det är en ny dag i morgon, och nu ska jag krama Markku hade jag tänkt.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *