Så här var det nog

Även om jag inte är en människa som gillar att organisera eller planera, så har jag alltid en plan, i mitt huvud, och den planen sprack igår – därav stiltje? Det var nämligen så att jag hade högväxeln på för att ännu orka hämta hem traktorn innan natten, men då var det var en länkarm som hade krånglat, så den hanns den inte klar. Eller rättare sagt, han sade när jag ringde 20.30, att “Det känns inte bra, att ha så bråttom här på slutet”, och jag kände direkt att den måste få bli kvar över natten. Förstod att han ville ha tid att rengöra och testa i lugn och ro, för att se att det inte läcker någonstans, innan han lämnar den ifrån sig – och det gillar jag! Att man är rädd om sitt namn, och inte låter sig påverkas av tiden, andras påverkan, stress eller så.

Så, därför blev det så igår, att hjärnan gick på högväxel utan motstånd, eftersom den överenskomna uppgiften försvann, när blicken var inställd på att stirra framåt i en traktor. Få se hur jag lyckas planera in det i mitt huvud idag då? Att sitta still över en timme i en skumpande traktor, när jag borde lasta bort lite virke från fårhagen, slå ner nya stolpar, och få stängslet redo för el.

Nå, allt får ta sin tid, och det blir inte gjort utan att göras. Det hjälps inte. Och vad gäller traktorn så känns det riktigt bra at ha haft in den hos en fackman. Han har hittat många fel och brister som funnits där ända sen jag köpte den. Bl a dieselslangen som sprack och sprutade ut diesel under färd, den har varit felmonterad sedan traktorn troligen delats senast. Det var en returslang, som skulle ha gått till tanken, men nu gick till insprutningen… hm, m a o att motorn har stått under högt dubbeltryck!

Och lite nervös är jag, för nya fel, inte minst p g a den missen. Men han förklarade att det inte ska ha kunnat bli några andra fel, än på dieselpumpen, och då läcker det diesel in i motorn. Vilket jag måste hålla koll på, genom att se att oljestickan inte ökar i mängd. Hm, hm, den har klarat det i flera år, d v s helt utan retur, och även startat utan att glödfunktionen därmed har fått någon diesel, och jag hoppas att den hållit.

Ja, jag hoppas att allt går bra, för traktorn ser riktigt fin ut också nu när plåtarna är raka och hela. Men som sagt, lite nervös är jag, inte bara för den stora fakturan, utan även traumatiserad av ditresan – då det började spruta diesel, och jag fick stanna till i Huuki i flera timmar… (och med facit i hand, så var det inte konstigt att både pappa och Pikkarainen var lite konfunderade över slangfästet, som jag var 100% säker på, eftersom en bit ännu satt kvar där på insprutningen när jag felsökte, en gasolslang…).

Nej, nu ska jag sluta oroa mig, och måste dricka kaffe, innan bryggaren slår av.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *