Eftersvettas

Sitter här med handduken som en turban runt huvudet, och väntar på att bastuns eftersvettningar ska ge med sig, innan jag tar på mig resten av kläderna. Finland kämpar för guld, och 3-0 bådar gott.

Själv är jag nöjd, efter att först ha tagit ett par nummer med Markku, och sen ett par varv runt elljusspåret. Aaah! Innan 5 km var avverkat, kände jag att hjärtat och jag samspelade fint, och att lungorna kunde expandera. Längtar redan till nästa gång!

Det är viktigt att lyssna på hjärtat, för pressar man det för hårt med för lite syre, så kan den växa och blir för stor? Ett förstorat hjärta… mitt är nog stort, tror jag. Hm, men som sagt, det var en skön känsla att den inte rusade, utan reagerade direkt på min tempoväxling.

Men, innan jag slutar skriva om hjärtat, ska jag nämna att jag blev lite konfunderad. Över blodtrycket. I vänster arm mäter jag 104, medan jag i höger mäter 120… hm, hm, så det är inte konstigt att jag hade 140 häromdagen, för det mättes i höger. Ja, det viktiga är att mäta i samma arm om man ska jämföra och hålla koll!

Nej, nu måste jag hoppa i kläderna. Tiden tar slut.

(och jag tror att jag kan lida av “White coat syndrom”, eftersom jag aldrig i hemmiljö har mätt 140 ens i högern
http://www.vardhandboken.se/texter/blodtrycksmatning/tillvagagangssatt/ )

(oj då… http://www.svd.se/nyheter/inrikes/risk-med-olika-blodtryck-i-armarna_6807625.svd )

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *