Måndag, tisdag

Och i morgon är det onsdag. Jobba, jobba, jobba. Alltid ska man jobba. Varför ska man jobba? Vad är att jobba?

Tjänstgör för det mesta på jobbet, och jobbar det gör jag här hemma. Bär vatten flera gånger om dagen, särar hö från bollen, lyfter 40 kg tunga fodersäckar, skottar gården på snö. Snart är det dags för slakten också, och så borde jag vara och fälla lite småtallar för gnagning. Behöver byta ut stängselstolpar till sommaren, så när fåren gnagt upp barr och bark, så kvistar jag och gör dem spetsiga med motorsågen. Teamwork!

Nej, nu ska jag inte tänka på jobb eller tjänstgöring, jag ska filosofera… om vad då?

Att jag är lyrisk över min Saab. Som en korp gurglar tanken, när jag dyker ner på gasen, och lyfter. Det känns fritt och himmelskt att köra om med den. Har aldrig kört en bil som är så “äreä”! En trygghet m a o, att veta att den accelererar, och inte bara tänker.

Ja, det är mycket trafik på mornarna, på grund av gruvan. Vissa åker som jag, till Pajala för att jobba, men de flesta kommer emot, på väg till gruvan. Hamnar man då bakom en gruvlastbil, så har man inte så många chanser att komma om den, på grund av den strida strömmen möten, varför en snabb acceleration alltså är A och O.

Hoppas att det kommer att byggas omkörningsfiler, som i Morjärvsbacken, som en trafiksäkerhetsåtgärd för den ännu ökande malmtranporttrafiken. Alla har nämligen inte en pigg Saab som jag. Och omkörningar, det är de farligaste situationerna, näst efter irriterade bilister som inte kommer åt att köra om, men försöker, och försöker…

Om, om, tänk om jag kom mig utomlands! Det var ett tag sen sist, och det skulle vara trevligt. Det är en speciell känsla det där, att resa. Helst om man reser typ med ryggsäck, och inte har förbokat något som väntar. Det var väldigt bra för mig, att känna att “här står jag”, och inandades alla intryck på ett bättre sätt, i Thailand, Bali, Singapore… Och sen kan det enklaste bli det bästa, som frukosten på vandrarhemmet i Paris – bestående av en färsk baguett med smör och marmelad, kaffe, och trångt – men ack så gott!

Fast just nu är jag så trött att jag väljer en charter, till John Blund!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *