Dimma och ont i nacken

Vaknade innan 6 och tänkte fara ut och jaga älg, men jag ändrade mig då det såg så dimmigt och kallt ut. Mycket varmare under täcket… där jag konstaterat att jag nog fick mig en rejäl smäll in i plopptavlan på planeringsmötet, när en vältränad kollega skulle brottas lite. Ja, så går det när man slappnar och tänker ge sig, men den andra inte uppfattar det.

Nå, men idag har jag inte huvudvärk som igår, så det är på bättringsväg. Vilket jag hoppas att även vädret är, så att jag får fara ut på eftermiddagen och försöka locka lite älg. Stötvis ett nasalt “r” med tungan upp i gommen, men inte för ofta. Typ, och då kanske stortjuren kommer, virrig av sin brunst? Om de nu ännu har börjat sin brunst.

I övrigt återstår alla pysslor, och några därtitll – för att inte tala om hushållets behov av teknisk vård! (fönsterputsning och städning…) Hm, så kommer inte snön snart och befriar mig från hälften, så får jag väl köpa ett paket Losec… Hm, hm, men det är tur att jag har lärt mig att prioritera, att liv går först, sedan får man rangordna resten efter omständigheterna kring, typ vädret om man ska hinna måla, frusen mark om man ska göra jordarbeten, osv.

Så, i går i mörkret gick jag runt och letade mina får som inte syntes till. Men de låg lugnt i en ängssvacka vid älven och idisslade, så pass lugnt att de inte ens reste sig när jag smög där. En trygg plats m a o, där de “känner” att de inte utstrålar så mycket vittring till luften? Pumpade luft i traktordäcket, och lyfte fram en ny höbal i hopp om att doften av den skulle locka hem dem till gården för natten (vilket fungerade bra).

Bra blev även tårtan som jag gjorde åt Markku, så stor att han skickade med en bit hit hem också, så att jag kunde bjuda Herr Önneholm på det. Han var och flög, och det var tur att han gjorde det innan 17.30, för då hörde vi ett dån när vi satt vid datorn. Jag sade att det där var ingenting, för det har hänt att timmerbjälkarna vid murstocken har knakat till vid några smällar.

Ja, och det var lite märkligt att Northlands sprängare på Forcits öppet hus inte kände till vad det kunde bero på, trots att jag tidigare har hört att det beror på borrhållen, att de inte är tillräckligt hela och täta att sprängningen sker som en serie smatterband, utan att allt rinner i hop och det blir bara en stor klunssmäll av det hela. Eller, ville de inte kännas vid det nu? För om borrhålen inte är täta, så rinner det kväve ut i grundvattnet… för sprängmedlet kan tydligen ligga där i månader, för så bra är det brandfarliga “sprängvaselinet” som blandas med ammoniumnitratet.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *