Markku järnspett

Mona kofot. När regnet tog över, så gick vi över under tak. I stället för att bygga, så rev vi. Det ruttna ladagolvet. I morgon är jag ledig, och kan fortsätta analysen, för det blev så fort mörkt där ute! Herregud, vad fort det går… lika fort som på våren, då dagarna blir ljusare och ljusare så fort att man inte hinnner med. Det är ungefär som att åka till Parkalombolo, en raksträcka som går upp och ner.

Aaah, i kväll har jag tagit en wiskeypinne för halsen. Kände förkylningen komma smygande, och det känns mycket bättre nu efter bastun.

Och Markkus kofotsterapi förra sommaren har haft effekt, för jag tänkte inte alls på att jag kan göra mig illa med den idag. Rev på som bara den. Men, just det tyngsta med järnspettet, det måste jag lämna till Markku. Det är liksom att min pump inte tål att ta i på det sättet. Tjockt blod, tror jag. Och en åderlåtning hade nog inte varit helt fel, men det finns inga sånahär nå mer.

http://www.youtube.com/watch?v=mb60AQK3Q94

( http://www.youtube.com/watch?v=UvZH2vx6G2s längre sångversion)

För även de har slips numer…

http://www.youtube.com/watch?v=dQM3cIh4t_Y

Nej, det där är nog inget för mig, så jag får väl i stället dricka mer vätska, och äta mindre salt.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *