Bing bong

Kyrkklockan i Pello slår.

Igår, hade jag väldigt trevligt. Janni från Kuopio kom, och vi badade utebastu i flera timmar. Hon, men inte jag, badade i sjön 4 gånger – för jag säger; svinkallt! Erkki har nämligen kastat sin kalla sten där i.

Ja, och nu har jag tagit lite sovmorgon, för att orka med helgens arbete. Arbete, arbete, och Janni hon frågade hur länge jag tänker stå ut med mitt tempo. Ok, visst är jag lite extra sliten när jag först jobbar i skogen, på gården, och sen på stationen, för att där emellan sova max 7 timmar. Men jag förklarade att det går med prioritering, d v s att jag bara stänger dörren där hemma, som ser ut som ett bombnedslag såna här perioder.

Perioder då jag inomhus endast vattnar blommor, kör tvätt när trosorna tar slut, och håller toalettstol samt diskho hygienfräsch. That´s it. Så, då passar det ju också perfekt att träffa vänner på annan mark så att säga. Eller, t om utomlands! 😉

Nå, så utomlands känns det inte att vakna här hos Markku. Det är samma vatten som strömmar förbi, samma sol och vind som smeker mina blåmärkslår och armar. Och jag får vara glad för att jag har hörseln kvar! PANG! sade det häromdagen, när jag skulle köra hem vedkärran från skogen. Hann väl bara en 15-20 m innan det begagnade däcket plötsligt small, och dammet yrde.

Nej, jag blev inte rädd, för jag satt i traktorn med hörselkåporna på. Ringde bara till pappa och frågade om jag ska fortsätta, eller backa tillbaka. Han rekommenderade att backa, om det bara går, och när jag gjort det ca 10 m, så PANG! igen – då small det andra pardäcket (sprucken sedan tidigare). “Om det går”… hm, och jag märkte ingenting, d v s att Fiaten inte ens tyckte att det var tungt.

Så, min teori är att jag inte borde ha lyssnat på pappa och fyllt på så mycket luft, medan hans teori är att jag hade för lite luft… och vem har rätt? Det spelar ingen roll, för jag måste hur som helst fixa 2 nya däck, och lasset står bra där det står, fast till nästa år. D v s bortprioriterat i år.

Det jag däremot måste prioritera, är en ny dator… eller en dyr reparation, för det var moderkortet åskan tog, trots att jag inte var ansluten… Och det är ju tur att det numer finns webmail och sånt, så att man kan läsa sin e-post ändå. Men icket, Batongflickan har inte fått klagomålssvar från Lantmäteriet, däremot såg jag i tidningen att de har stängt i dag p g a utbildning för all personal i hela länet.

Men varför har inte jag högt blodtryck? Markku tolkade min spända näve till att jag var arg och stressad, men när han fick resultatet blev han häpen… jag hade “bara” 102 i övertryck, 61 i undertryck, och 48 hjärtslag/minut (kanske för att jag är så intelligent och utåtagerande i mitt sätt? 😉

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *