Gummihandskar…

Tur att jag bunkrat upp från Apoteket, för de går åt… och jag undrar när jag ska få “riktig semester”? Fåren ploppar ut, och jag får inte sova hela nätter, eftersom jag väljer att ställa väckarklockan alltid då och då. Hattigt sovande m a o, och ingen frihet att resa någonstans… det är bondelivet det!

En vit, en svart, och den förstfödde, en bagge, har fått sätta livet till, och den 13:e, trillingfödd, svävar nu mellan liv och död med felställda bakben och mjölkgrädde… hm, tycker inte om att avliva dem direkt, även om över 10% är en vanlig siffra för lammdöden… som är högre vid lösdrift.

Vissa har fött helt utan komplikationer, och lammen skuttar omkring starka och friska efter ett dygn. De som har dött har fötts med bakbenen före, och dött i syrebrist eftersom navelsträngen blir klämd. Tackorna märker direkt att de är döda, och rör dem inte ens i hinnan. En av dem satt så hårt, att jag fick dra ut den för att rädda tackan.

Och en morgon fattades den lilla baggen som föddes först, inte ett ljud, inte ett blodspår, ingenting… hur jag än letat. Hm, hm, det måste ha varit en av örnarna, eller också en björn eller räv? Tror nog på den sistnämnde, för jag märkte i ottan när jag gick “skogsrundan” för att skrämma bort ev rovdjur, att just den tackan hade dålig “självbevarelsedrift” eftersom jag fick komma nära inpå bakifrån utan att hon märkte av mig.

Ja, så sorgligt och hårt är djurlivet, men det finns solskensstunder också! Fina och söta svarta och vita lamm som skuttar omkring glada och nyfikna, och en mormor som matar sina barnbarn som sina egna lamm, utan att för den skull ta över från mamman. Ett rejält näringstillskott det, och de tvillingarna är också störst!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *