Ispropp i Kaalamakoski

Dramatik på hög nivå, när vattnet stigit åtminstone 2 m över havet, och isblocken proppat igen precis framför stugorna… hm, och fasters gräsmatta blev avskalad av ett block som stannade 40 cm framför bastutrappan.

Hade gärna blivit kvar för att följa det, men blev så himla hungrig av dagens pyssel, att jag var tvungen att skynda hem för en kopp o´boy och rostat bröd med skinka och saltgurka, mums.

Och med kikaren ser jag att det sitter en liten uggla på min stolpe. Har idag lyft upp stängseltråden som legat under snön, och lappat i hop det som gått av. Innan det, har jag även fört baggen åter, och den hade tydligen blivit tjock här hos mig. Konstigt, som den har hållit igång och jagat tackorna. Och det ser nästan ut som att de tycker att det är skönt att den dominante herren är borta. Nej, inte alls samma vemod som när Saga försvann.

Men det är klart, de hade två helt olika ledarstilar. Saga var snäll, men beskyddande och i frontlinjen, medan baggen var krävande, fick psykryck ibland, och vid fara stod han längst bak i flocken… men, trots allt var det dock lite sorgligt att lämna tillbaka honom.

Nå, nu vågar även Markku röra sig fritt i min Herres hage igen, och jag behöver inte vara orolig när små barn vill komma och ge bröd till fåren. Baggen lyckades nämligen stånga en morfar i rumpan… och idag var det jag som satte mig i leran! Skulle leda baggen i koppel, när han började göra tjuvrusningar med mig som en vante efter… tills jag alltså satte ner mina 76 kg, och höll i för Moder Jord.

(Isproppen har släppt, och finns nu i Heiskari. Inga skador på stugorna – skönt!)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *