Putsa upp spåkulan

Ja, jag fick rådet att ta fram en duk och torka av min kula, när jag berättade vad jag såg. Ruffel och båg. Nej, det vet jag inte, men plånboken hans var tjock i bakfickan när han monterade ner de blå delarna…

Gruvan, den går i alla fall för fullt nu, och majmånad ut, som det ser ut, nu. Tut tut, och fartyget lämnade Narvik med tre vinkande män, som såg ut att ha skickat ut sin kärlek på jungfrufärd. Trevligt när tekniken funkar, oavsett vad det är.

Hm, och eftersom jag inte har någon spåkula, så tog jag fram trumman… do do do di, do do do di, do do do di, do do do di…. som dock inte gav mig något annat än rysningar… vad nu?

http://www.youtube.com/watch?v=BiaQcca-2l0

Just det, jag längtar efter Markku. Måndagar är en dag då vi alltid skiljs åt.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *