Hela 6 km!

Ingen GPS med mig, men jag börjar ha kartan i huvudet, och när jag kom hem mätte jag avståndet på Skogsstyrelsens “mina sidor”, en kartfunktion som jag tycker har blivit sämre efter uppgraderingen, och såg att jag varit duktig på skogsskidor!

Sån är jag, lat när det gäller nötningsmotion, men pigg när jag väl är ute t ex som jägare. Plums, plums, ner i dike, uppför dike, plums, plums, ner i dike, uppför dike, svetten rann, mössan åkte upp från pannan, och jag längtade efter juicepaketet som jag lämnade i bilen.

Varför är det så mycket diken, och så djupa diken? frågade jag pappa nyss. Och han förklarade att det var fiskeföreningen som ville ha färskt vatten till Aareajäriv, Lompolojärvi och Aareajoki, och att det var han och Kulju som turvisades att gräva. De djupaste är gjorda av Kulju, som kanske ville visa vad hans maskin gick för?

Nå, gjort är gjort, och det jag kan göra, är ju att kartlägga alla diken, och försöka se ett strategiskt mönster i dem, för att kontra med några trummor eller små broar lägligt här och där. Det skulle underlätta även för renskötarna att komma in i området igen. Hm, kan det vara dikningen som gjort att pappas renstam aldrig ökade? Och Kulju han bytte ju sameby han?

Intressant det här med renskötsel kontra renägande. Jag har alltid renar när räkningen för skötseln kommer, men aldrig när jag är på rengärde eller vill slakta. Ett dyrt lotteri? Blir billigare att åka till Haparanda eller Luleå och handla dem… http://www.renvilt.com/?q=node/5

För det blev ingen älg idag heller, trots spår. Gästhunden hade vilodag, för den var helt slut från igår då den tog upp ett spår. Och i förrgår har grannlaget tydligen fått skjuta en kalv för den! En bra hund, berömmer pappa, och jag såg på spåren idag att den har “driv” – säkert 2-3 m mellan galopp-spannen!

Men, men, jag svälter inte, för jag har ju mina får… och faktiskt en gamling som borde slaktas.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *