Sjuk humor på sjukhus?

“Nej, det är bara du som har svamlig fantasi” sade mamma lite fisförnämt, men tystnade omgående, när jag bad henne tänka att attiraljerna kunde ha varit en häst (hon är hästrädd). Vårdcentralens blodprovsrum, som hade en gammeldags järndusch i taket… och en röd och en vit provstol… där jag placerades på den röda, trots att jag sade att jag tror att det ska vara vitt för mig.

Alltså, hur ska äldre människor som kanske har erfarenhet av finska inbördeskriget känna sig, eller tyska judar som har familjehistoria från Hitlers gaskammare, känna sig, när de kommer in där och ska få en kanyl instucken i armen? Det må vara slumpens öde, men jag blev ändå glad när jag hörde att de ska börja repa och få nytt här.

Och vad jag gjorde där? Gav Micke en andra chans, trots att jag gått och blivit blågul och stickrädd av vårt sista möte! Hm, men nu kändes det bra från första stund, när han med empati lade sin hand på min axel och pladdrade på. Men jag satt ändå på tå, för jag har tidigare blivit anklagad för att stämma mitt blod… och den här gången rann det i alla fall till 2 1/2 rör innan det slutade…

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=154064

Blod, som jag nu minns som ett gammalt mörkt renhjärta… för jag sneglade på rören, och såg att det var blåsvart, med vit beläggning på kanterna. Järn och kolesterol, eller adelsblod i konserveringsmedel? 😉

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *