Inte så farligt

Nej, det kändes riktigt trevligt att börja jobba igen. Van att umgås med en man, Markku, och idag med hela åtta stycken – så jag ska inte klaga! 😉

Planerat kommande period, som var en tuff uppgift, med älgjakt och Römppä mm. Fick även information från våran nya vikarierande chef, och det var en strukturerad och rak kvinna det, med båda fötterna på åkerbärsängen. Under henne finns ett yttre befäl, och det är han som basar lite extra över oss i Pajala, och även det känns bra, för han är gammal militär.

Ännu mer positiva saker – vi kommer att få tillökning hit till den nya gruvstaden! Han kommer i oktober, så ni får ge Er till tåls ett tag till, ni som är nyfikna.

Men, inte bara positiva saker… fick även höra att en kollega blivit kallad till hans Herre för tidigt. Hm, och orsakerna kan vi dödliga bara spekulera kring, och jag tror att det handlar om ett ställningstagande. Eller flera, åt samma håll.

Ställningstaganden är viktiga. Det vet inte minst jag. Även en arbetsgivare kan göra fel genom sina anställda, men har sedan makten att rätta till det med ett nytt ställningstagande. Jag fick omgående tillbaka mina vapen, efter de falska ryktena 2008, vilket satte stopp för den tragiska nedåtspiralen. Kollegan däremot, han blev ensam med skammen i flera år, helt orättvist – och det är tungt!

Gud plockar upp dem som är längst ner, och han gör det på sitt sätt. Så ser jag, och ska inte tänka mer. För nu ska jag ut och ta en lång promenad i den vackra varma kvällssolen.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *