Vikingen fick sig en rejäl smäll

Och Nokia tog in vatten… Hm, och precis som jag tänkte skriva och berömma skoterförarna för att ha hållit sig på leden vid mina planteringar, så susade två killar förbi på en cross där ute… och båda sneglade hitåt mitt fönster. Undrar varför?

Nå, själv lyckade jag inte hålla mig på leden när jag filosoferandes körde och tittade på det vackra myrlandskapet… Swop! Hann bara börja undra varför skotern gick så tungt, och så satt jag fast. Hm, hm, tänkte jag, ingen hjälp så långt ögat kan nå.

Minnesbanken, minnesbanken – hur brukade pappa, Benko mfl göra när de hamnade i vatten? Granris, spännband, stege, men… mitt ute på myren fanns ingenting… Tänk, tänk Mona… och tur nog hade jag med mig en liten Fiskars spade i sitslådan, för med den kom jag åt att gräva bort all sörja under skotern – och skapa ett rent litet badkar!

Plums, plums, platta till kantsnön framför, och göra sig redo. Brum, brum, brum, skotern startade bra, och sen öön, öön, öön, för att känna var variatorn har sitt dragläge. Nu eller aldrig, typ bara en chans, för jag hade en dikesbank framför mig dessutom!… Ööööööööööööön – gasen i botten på 1:an växel – och pang sade det när min råstarka skoter flög upp på hårdare underlag.

Yes, och det är märkligt det här med hjärnan, hur den agerar olika i olika situatoner, som nu, när det bara blev “transparent vitt” i mitt huvud när jag gasade. D v s att jag var så fokuserad på kraften, att jag inte har några minnesbilder alls! Och sen när jag tittade bak, såg jag bara en lång forsande å… så akta Er för leden!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *