Funderat på det här med skog

… utifrån mina uträkingar och upptäckter av egen erfarenhet vid leverans och avverkningsuppdrag… samt av studier på flygkarta, där man ser att tidigare slutavverkningar inte stämmer överens med anmälan.

Så mina slutsatser för framtiden har kommit att bli enkla och konservativa, med en skepsis mot det nya, som jag inte ens nämner.

1. Bestäm dig för renodlade poster, d v s blanda inte olika bestånd!

2. Skriv in i kontraktet vilken sorts gallring det är (1:a eller 2:a), och vilken grundyta som ska finnas kvar i beståndet, och vilka trädslag du vill prioritera.

3. Be om snitsel och snitsla själv det område ni kommit överens ska gallras/avverkas.

4. Prata med skördarlaget så att de verkligen har fått se kontraktet, och se till att du får körvägar som du vill ha det för framtiden.

5. Vad gäller priset, så var noga med att enheten står skriven, d v s om det är m3fub, eller m3to.

6. Och att du vid inmätning mot prislista INTE godtar en uträknat medel på leveransen, utan att du får betalt för varje stock som blir inmätt!

Kan inte exakt säga hur många tusenlappar jag har blivit “blåst” på under mina 2 affärer… men misstänker att det är ca 107 000 kr mot kontrakt… och DET är det enda du egentligen kan jämföra mot, för allt handlar om utbud och efterfrågan.

Hur jag själv önskar göra min nästa affär? Om jag inte får igenom punkt 6, så i avverkade “paket” där jag kollat sorteringen. Kanske med egen leverans till inmätningen också… för även timmerbil får jag tydligen köra åt mig själv utan trafiktillsånd.

Men, först ska jag nog skidra på mina Karhu i några år till… det är den bästa skogsbruksplanen, pensionsförsäkringen, livförsäkringen, och teraupeuten…

One thought on “Funderat på det här med skog”

  1. Man kan ju undra vem du har sålt tidigare avverkningsrätter till? Ett seriöst företag gör en traktbeskrivning med grundyta före och efter gallring, gallringsform etc som entreprenören ska jobba efter, samt där det framgår om ev andra önskemål från markägaren.

    Snitsling bör man överlåta till den som köper eftersom de flesta har egna inarbetade rutiner hur det skall snitslas, olika färger, placering av knut mm. Om markägaren själv snitslar kan det lätt bli missförstånd.

    Att märkägare känner sig “blåsta” vid en virkesaffär beror oftast på att de inte är införstådda på gällande affärsvillkor och stirrar sig blinda på sortimentsnettopriser i stället för att se till helheten.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *