Symaskinsolja och filter på tork

Detta är vad min hjärna är fokuserad på just nu. D v s medan jag dricker morgonkaffet, innan jag ska sätta ihop röjsågen vars rengjorda filter fått torka över natten, så funderar jag på min och pappas olikheter vad gäller rep och underhåll. Han vill till att ta till grövre metoder hela tiden, medan jag vill köra finlir… hm, t ex, varifrån fick jag idén om symaskinsolja, i stället för avfettning och spolning utomhus? Vet inte, men det var nog det bästa jag kom på – det blev rent även i de feta ljuddämpardelarna, och luktar ingeting!

Hm, hm, kan jag ha ärvt min farbror Yrjös talanger där? Han var duktig på sånt, och jobbade bl a på Per Kihlangis firma, där var Pixi är nu. Menar inte att pappa är dålig på att repa, snarare tvärtom, han är bra och modig på det. Men, det jag tänkte på var just millimeternoggranheten i det “fina” görat, som med småmaskiner. Pappa har nämligen lämnat in sin egen såg för genomgång till en annan man…

Jo, jag tror på sånt. Att man kan ärva saker och ting förbi sina egna föräldrar. Har funderat på det länge, eftersom jag har vissa talanger (och även svagheter) som mina föräldrar inte har. T ex har jag hört av min kusin Anita att jag är precis som farfar Arvid när det gäller prata och luska ut saker från okända. Och av pappa har jag hört att jag är mest lik faster Elin.

Mammas sida är svårare att se, eftersom släktingarna är så långt borta, och de drabbades så hårt av finska vinterkriget. Hennes pappa och 4 av hans bröder dog i strid, och hennes mamma har byggt ett helt hus själv, som ensam änka med småbarn. I övrigt har jag sett allt från bohemer till professorer och duktiga hockeyspelare. Men som sagt, “kriget” har lagt täcket på i mycket. Tänk vad hemskt egentligen.

Nej, nu ska jag sluta fundera på det gångna, och skruva ihop sågen. Det är snart dags att börja röja igen.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *