Satan!

Fan vad arg jag var… på mig själv… för att jag inte gjorde “kontroll före körning”!

Med gråten i halsgropen klev jag ner från den skrikande traktorn, som jag med blixtens hastighet slog av och ringde Markku… innan jag vågade gå hem och berätta för pappa… “Nå, har du undersökt varför den vek sig?” var Markkus fråga direkt, och sen var han beredd att komma med svets och brännare, eller hämta hela frontlyften till Pello… Huh, gråten for tillbaka i magen, och sen gick jag till pappa, som låg i sängen med lårkaka.

Men, han följde med ut, och då såg jag vad det var – bulten på höger fäste hade kommit ut! M a o, att låsringen på baksidan var borta… och oavsett om någon glömt att sätta dit den, tagit bort den för att sabotera… eller vad… så var jag mest förbannad på mig själv. Det är min traktor, och innan man ska köra fordon så ska man gå igenom den och se att allt är på plats!

Hur det gick? Ja, på sista bilden ser Ni baken på Kingen som med lågväxel och kula tryckte den på plats. Då slutade kylarfläkten också att skrika, och sen var det bara att åka hem och lyfta höbalen. Så det var ju tur i oturen att jag for till Bygdegården för att ploga innan det, för en höbalstyngd hade garanterat hunnit göra mer vridmoments skada – för den väger över ett halv ton!

Skönt, nu kan jag ta helg utan att gräma mig allt för mycket… för det är bara skönhetsfelen som kvarstår. Huh, huh, eller som pappa sade “Du klarade dig med blotta skrämseln”. Med mer fart hade frontlyften nämligen kunnat vrida sönder hela motorn och allt det som finns där under den mjuka huven… och även en skev lastare hade kostat det också, för en ny kostar väl 120 000 kr?

Tack gode Gud. Och förlåt att jag svär…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *