En fena!

Hajen, han var en av vinnarna i klotrockenrollen – som var det mest uppskattade inslaget på hela resan!

Värre var det för den ryska(?) damen, som inte hade publik… och jag undrar, förhandlar de om hennes lön kanske? Utan dricks… så får hon inte betalt för sin tid?

Och, hur slår inte snöbristen på hela ruliansens koncept? Många hade avbokat sina skidresor, men inte mannen från byggbranschen – han förklarde 30 sekunder in i min första dans att han “lockas av det våta och fuktiga fjällandskapet”… hm, och det tog mig hela 3 sekunder att inse att det var den snabbaste raggningsrepliken jag fått i hela mitt liv! Vad jag gjorde? Lät verbaliteten flöda… mmm, sade jag, snöbristen stör inte mig heller, för jag njuter av de grova stockarna… de gamla torrfurorna som luktar tjära!

Ha, ha, och vad hände sen? Just det, även han började gapskratta! Sen var det inge raggsnack över huvudtaget, och han konstaterade att han förstod varför mina ögon hade lockat med liv som han inte sett hos någon annan på hela kvällen… d v s humor!

Från humor kan man sen analysera allvar, och det är frågan. Försökte han ragga? Eller ville han bara kolla hur lättflirtade kvinnor på dans är? Så är det. Man hör det man hör. Men man vet inte alltid vad den andra menar!

Så gick även fjällvandringen för mig… vilse, eftersom jag missförstod målet! Men, efter minst 3 km brant uppför – så smakade maten utsökt på Tuikku! Med en vacker vy över molniga Ylläs… som syns 5 mil bort mellan byggnaden och stolpen… vilket innebär 8 mil hit hem fågelvägen?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *