Brukar historiskt moment 22

Men varför har jag ingen träningsvärk!? Otränade jag som styrketränat från morgon till natt… hm, men det kanske kommer i morgon, eller så har jag återigen så hög järnkvot att musklerna inte lider syrebrist!

Lite trist, var det i alla fall att höra gårdarnas historia igår… de intelligenta sönerna som ville läsa, medan husbönderna som precis ställt i ordning åkrarna ville se dem leva vidare… Ja, vi ska inte ta släta fina ängar för givna!

Det ligger mycket hårt arbete bakom dem, och förstörda ryggar… för det har varit skogar och fullt med stenar, som med handkraft har flyttats bort. Grannens stora äng är desstuom täckdikad för hand… och inte så konstigt då att Paavo alltid ser så beundrande ut när han slår den. Inga stenar, och tjockt med naturhö eftersom den legat i naturlig gödslingsträda i flera år – hö som han säger skulle vara alldelens perfekt för hans renar!

Hur har det då gått? Jordbruken lades ner till slut ändå, och sönerna hann inte bli professorer… och jag funderar på intelligens, att även en äng kan vara tecken på det, med tanke på det viktigaste av allt – överlevnad! 30-talets hungerår lade verkligen hjärnan på prövning.

Tur att det finns en professor som tittar just på det här med svenska åkrar och dess bevarande för framtiden. Vem vet, klimatförändringarna kanske gör att vi till slut odlar rödbetor, saltgurka mm som på Öland?

Men, fram tills dess hoppas jag att alla är nöjda med sina liv. Pappa som i sin ungdom hade stora A i matematik ombads att bli både polis och flygplanstekniker på F21, men han verkar aldrig ha ångrat sitt val att bli kvar – för han gör som jag, funderar i det tysta och njuter av resultatet av sitt hårda slit.

Men få se om mina ögon börjar tindra av en motorsåg och fiske? 😉

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *