Fyra, 4 år nyare 9:a

“Eihän tämä edes hohota” sade Markku, och jag tog med den även om jag blev tveksam… på de plötsligt spruckna däcken, glappande styrstaget mm nya upptäckter… och här har jag lastat den, min nya pärla!

Vagnen skulle lämnas i Pello enligt planerna, men jag envisades att ta med den på en gång med orden “det hinner vi fixa till sommaren”…

… och här står den snällt och väntar under de otända juleljusen medan vi äter…

… för att spruta Markku full med hydraulolja när vi kom hem… ett rejält läckage på en gång! Vad har jag köpt tänkte jag… men det här är inga problem sade Markku. Han ser slutresultat, och jag borde ha lämnat den i Pello… samtidigt som jag hoppas att han har lika rätt om traktordimensionen.

Min plan? Det blev som jag såg… och jag undrar varför jag och säljarna alltid är osams när affären är klar? Nej, inte alltid… för när jag köpte min första Saab i Södertälje, så frågade säljaren “Svara riktigt ärligt nu när affären är klar, jobbar du som inköpare för ett större företag?” Hm, tänkte jag… bättre komplimang kan man väl inte få?

Idag däremot, så hängde det en dödskalle vid kassan i butiken… kylig stämning, och när vi passerade Kaunisvaara så mötte vi likbilen… hm, hm, slumpen… sade Markku bestämt.

Och jag är härmed livegen… eller oberoende… beroende på hur man ser det.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *