Våga vägra diagnos

Föräldrar, tänk efter… hur var de förr? Hade t ex Einstein kommit nån vart med sina briljanta ideér om hans föräldrar hade lastat honom för sin intelligens? http://abel.math.umu.se/fo_info/genrel/relteori/Einstein.html

Osociala drömmare kanske har s k Asperger, clowniga spelevinkar s k ADHD, och den som ser sånt som andra inte ser s k Autism? Men… tänk efter nu… du förälder… innan du förstör ditt barns liv….

“Vad beror det på?” … ja, tänk efter nu… du förälder som har sån makt!

Har ditt barn sett en misshandel eller levt i annat bråk? Blir den mobbad i skolan? Eller kräver den tid som ni inte har att ge? Kanske intelligentare än sin omgiving? Barn är dock barn, trots det, och behöver skapa sin egen identitet.

Gränser… det är A och O, och det räcker med kloka förklarande ord. För ett barn som drar en katt i svansen, eller gör andra tokerier mot liv och egendom, med glänsande ögon… behöver fasta ramar… extra tydliga sådana… för även hos tuffa företagsledare kan empatin brista…

Men… att bortförklara allt med en diagnos – det är egoistiskt! Det tycker i alla fall jag… och tänk – tänk om Ert barn vill börja köra lastbil i den kommande gruvan… och ni har stämplat den med ADHD i Er hopplösa “skam” – hur går det då?

http://www.korkortsportalen.se/jag-ska-ta-korkort/tung-lastbil/Korkortstillstand/Medicinska-krav/

Nej, vänta och se… för de flesta arbetsgivare mfl gör egna tester, intervjuer och har ibland även psykologsamtal innan anställning. Barnen sållas automatiskt bort då, om de inte har vuxit bort från sitt trauma.

Socialen är faktiskt att rekommendera om ett barn är jobbigt. Och där får ni själv också läsa allt som skrivs om Er. D v s ingen som inte har fått någon kontakt därifrån, har något skrivet om sig där. M a o – ett mycket bättre system än polisens och vårdens godtyckliga…

Och min proffsdiagnos blev: Modig!

One thought on “Våga vägra diagnos”

  1. Ganska klokt tycker jag, för var o varannan verkar ju få diagnos med olika bokstavskombinationer…Kanske är så att läkarna/psykologerna är lite slappa,man hittar nog nått fel hos var o en. Men trots allt så behöver ju kanske de barn som har en “riktig” diagnos extra tid, hjälp, stöd och förståelse, speciellt i skolan.
    Gränser är A o O, ett barn med olika psykiska handikapp kanske har lite svårare att förstå gränserna och därför kanske inte föräldras kloka och förklarande ord räcker. Så föräldrar som känner att dom inte klarar av sina “jobbiga” barn gör rätt i att söka hjälp, vart dom söker, barnläkare, psykolog, socialen spelar mindre roll, för dom borde kunna lotsa föräldrarna till rätt hjälp utan att barnen ska bli “stämplade” på livstid.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *