Två introverta – ganska tyst

Och det tar länge att få den andra att prata… hm, det kom först i bastun när värmen stigit och lugnet lagt sig. “Jo, det har blivit liksom mer ansvar över företaget nu när far har gått bort”… och det är klart, det är mycket att tänka på… som vägar som är som hästryggar i halkan, när maskiner för flera miljoner ska flyttas… rätt tid, rätt man på rätt plats, osv.

Själv är jag ganska så tom i tanken, men nöjd. Vi har lyft upp golvbjälkarna i ladan, så i morgon kan jag sopa ur den för att bära in lite grejer. Men nu ska jag koncentrera mig på kött och blod – för i morgon när jag vaknar är jag ensam igen. Suck.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *