Vilket riv!

Ni anar inte… och det går inte att beskriva… min Sportster… den är gjord för kurvor! Aaah, jag var bara tvungen att hitta på något ärende till Kaunisvaara för att få köra lite.

Min gamla “svärmor” beundrar en klängväxt som jag redan glömt namnet på… men däremot minns jag att hon jublandes vann mot datorn i patiens! … och att hon konstaterade att jag blivit bättre på att köra hoj… efter Jockes tips att styra med kroppen och inte armarna… hm, jo jag tippade ju några gånger och fick be om hjälp att lyfta upp den 😉

Men sen lärde jag mig själv med rätt teknik i styret att både få upp, och hålla uppe dessa 230 kg… Ja, här började det en gång med hennes bror, och nu övar jag här alltid då och då – men det bästa tipset fick jag ändå av min far, och det är att hålla tyngden på fotpinnarna och inte dra upp låren mot tanken, typ som hälarna ner när man rider.

Svettigt värre… men jag brukar ge upp när jag klarar av att köra rundor åt bägge hållen innanför den innersta rutan. Nöjd och glad kan jag nu övergå till Grizzlyns arbete igen… och det är skönt även det, fyrhjulsdrift och diffspärr… när det vill till att slira… och kom i håg att slå på den redan innan du fastnar sade Markku… jag vet men den behövs inte här, tänkte jag säga… men gjorde som han sade, utan att avslöja att jag gjorde så när jag körde befäl i Kosovo – och fick både diplom och denna Gerbersats bland 350 andra…

Inget skryt, men jag älskar fordon!

Jag får rysningar… och det får säkert Ni också om ni besöker Kaunisvaara kyrka kl 18.00 i kväll – för det är en s k sång-Guds-tjänst där, med vackra kvinnoröster i en fin akustik. Hm, hm… hoppas att den gräsklippande radioreportern också går dit med sin bandspelare, och får lite mer “kvinnliga” repotage till den manspråkiga Päiväntiima.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *