Att slänga käft

På en lagom nivå, kan vara positivt – fick jag erfara i alla fall idag. Lyssnade till ett gäng gentlemän under Matarengi marknad, och de beundrade den äldre konstapelns silverbröst när de frågade mig “Hur klarar du som kvinna av att jobba med vår stora charmör?”… hm, ja det är han kanske, tänkte jag… men svarade “Det är inga problem, jag ser honom som en liten pojke”. Skratten blev glada från alla håll… men jag kände att det var dags att gå vidare…

Men plötsligt… så blev jag ifattsprungen… hjälp tänkte jag – men budet var glatt “Nu vet jag vem du är, du är den där modiga polisen! Mona Kumpula, politikern.” Hm, jag blev så överumplad av herrens artighet, att jag glömde fråga vilket parti jag tillhör? 😉

Nå, det är ju kul att få vara en positiv kändis ibland, och inte bara den elaka häxan som rör om i grytan… Men det är klart, man blir ju aldrig profet i sin egen hembygd.

Appropå det… så har jag funderat lite till på Bibeln… och man kan nog säga att det var dåtidens Internet? Där fanns allt, det var bara att slå upp det man ville veta… allt från teorier om jordens tillkomst, domedag, krigsberättelser, kärleksnoveller, psykologiska dikter, filosofiska livsåskådningar, moraliska regler, och t o m lagar!

Och dagens präster använder ju den precis som jag använder Google? För när de håller Gudstjänst, så väljer de ut passande länkar från Bibeln i sina tal. Den senaste jag har hört, var hur Jungfru Maria blev gravid. Men då är det också ett tag sen sist jag hade tid att gå i kyrkan.

Trots min tillsynes enkla syn på Bibeln (?) så är jag ingen Gudsförnekare, utan tvärtom – jag anser att en människa som inte tror på en Gud inte tror på sig själv. Och vad gäller kyrkan så tycker jag att den borde moderniseras till den grad att fler svenskar gick dit!

Typ att man kunde se Gudstjänsten som en högkvalitativ och levande blogg… ledd av högt utbildade teologer, vars uppgift skulle vara att hitta allt det jämställda som finns eller har funnits i de svenska versionerna av Bibeln.

Hm, vad tror vi om det? Skulle det locka oss att betala kyrkoskatt och även besöka våra fina byggnader på andra tider än skolavslutning, bröllop och begravning?

6 thoughts on “Att slänga käft”

  1. Jäi äsken mainittematta, että jos jolleki kirkko eustaa sitä ainoaa ja oikeaa instituutiota, niin sitten on varhmaan hyvä sittoutua siihen ja olla osa sen yhteisöä ja sitten on hyvä olla sen jäsen. Totta vishiin haluan kunnioittaa jokaisen vakaumusta, enkä näillä perimmäisilä kysymyksilä halua loukata kethään, mutta vallitkhoon kuitenki valinan vaphaus ja hunteeraamisen riemu ja sen ilo. Hyyää kessää molemin puolin rajjaa eli väylää ja rakhaita terhveisiä Monale, joka on melkein niinkö kolleeka viran hoiossa 🙂

  2. Hej!
    Suomessa ja varmaan myöskin Ruotsissa (ainakin pohjoisessa) on vahva “usko” perinteisiin traditioihin ja instituutioihin, joihin myös kirkko lukeutuu. Uskotaan instituutioon enemmän kuin sen todelliseen sisältöön ja aatteeseen ja siitä ollaan valmiita maksamaan jopa veroa. Minun mielestä Evlut kirkko käyttää viekkaasti asemaansa ns. valtiokirkkona ja antaa ymmärtää, että ikäänkuin se olisi “Jumalan virallinen ja ainoa oikea edustaja maan päällä”! Tutkikoon jakainen Raamatustaan (jos kiinnostaa) että onko Evlut:n opetus lapsikasteineen sun muineen Raamatun opetuksen mukainen?!? Eläköön jokaisen vapaus valita uskonsa ja seurakuntansa ja kantsii pappien “saarnoihin ja opetuksiin” suhtautua terveellä skeptisyydellä”. Ei kaikki saarnattu ole suinkaan “Jumalan Sanaa”.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *