7, 14, 6-4

Det autonoma nervsystemet väcktes redan utanför till jublet av snabba 1-1… och adrenalinet började pumpa när Pete svävade in mot motståndarens mål…

… snabb som Foppa med ögon som en varg… och jagad… smällar dunk… mitt hjärta började gå på högvarv… och när han låg livlös vid kortsidan var kamp/flykt hormonerna uppe i 100% – jag ville spy och hjärtat stanna, så jag gjorde som strutsen!
Puckrädd efter domardöden, så jag stod ensam bakom galler, men sen letade jag upp resten av flocken och vågade öppna ögonen igen – skönt, och han fortsatte att dominera. Med storebror som lugnet själv i samma femma.

Lagkapten Pate, en riktig diplomat… men varg även han! Alltid redo vid anfall… vid rätt tid och rätt plats…

… och ibland även raklång! Men, varför kickade inte beskyddarinstinkten in på samma sätt där? Hm, för att han är en försvarartyp som jag, och möter fienden… så – egentligen är det mitt eget försvar som skrämmer upp mitt autonoma nervsystem? …som sen inte får agera!? Avancerat… som grabbarnas spel… funderar i alla fall en stolt moster!

Och här ser vi segerglade Pete med “play off” skägg… som tycker att hockey är roligare än fotboll.

… och en mer allvarsam Pate som överlevt ett fall genom taket, eller funderar han på taktiken till morgondagens bortamatch?

Från mammas gener? Om jag inte minns helt fel, så är jag 2:a kusin med denne man http://fi.wikipedia.org/wiki/Waltteri_Immonen och brodern som spelat även i Sverige http://www.eurohockey.net/players/show_player.cgi?serial=611

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *