Bankens hemlighet säkrare än kompassen

Men innan den dagen kom, så hände många saker på andra sidan… ån. Det spökade… men spöken har naturliga förklaringar, och oftast är det temperaturen eller ljuset!

Idag satt jag återigen på enmyren, och förundrades över att där var så tyst mot igår… för då hörde jag tydligt en fors i bäcken… hm, lyssnade och lyssnade, men sen blev jag arg – Northland satte igång sina borrar inför näringslivsdagen… grrr. Nå, lugn Mona… tänk på gårdagen… jo, just ja, när det blir kallt hörs ljud tydligare.

Eld är alstrad solenergi… filosoferade vid brasan när det knäppte och rasslade över bäcken… bäst att hämta ut bössan… nej, är inte mörkrädd, men ensam i jaktkojan… det krävde lite extraskydd mot nyfikna erövrare… och efter solens nedgång ser konturer lätt ut som monster…

Men, när jag fångade solen i gravlyktan, för att hedra de på andra sidan, och mig själv som vågade tälta där, så blev det fridfullt. Jag somnade gott, och orkade inte öpnna sovsäckskedjan förrän jag hörde att de andra hade intagit sina pass…Mmmm morgon kaffe… men, varför hade jag en mardröm? Suikin Antti sköt mot mina djur från Siikavaaras, och hade träffat en. Varför blev vi osams? Dålig kommunikation, och en tredje person… en kvinna… tror att hon jobbade på Länsstyrelsen. Hm. Sen såg jag solen strila in genom väggen…

Nå, måste fundera mer på den där drömmen – för det spökar nämligen även dagtid… såg inte denna ristning vare sig i går, eller i morse när jag petade in stenull i takspringan… men i solskenet, hm, precis ovanför mitt huvud…

Passerade på nytt när pappa kommit dit för att vila… han hade gått runt hela banken! Ny höft och nytt knä – och flera år sen han hade besökt stugan. Han konstaterade att bävern hade fällt en asp i bäcken, och förundrades över att min mus inte hade fått sällskap under natten… (mina egna ord 😉

Sen bytte vi bilar, och jag gick tillbaka längs banken… och jag TROR att jag hittade rätt “bankki” längs den flera kilometer långa sträckan… Nu så skogsvan, att jag t o m var bättre än kompassen! … antennen stör riktningen… men älgbajs vid skon, avtuggade små björkar… och plöstligt luktade det skunk… hörde hur den osynlige mannen passerade… eller var det kanske indianen?

3 thoughts on “Bankens hemlighet säkrare än kompassen”

  1. Tack Anders! Nu vet jag att göra fårstängslet större, dags för Siikavaaras ängar 😉
    Men… det kanske inte var Suikki… Tievan Anttu hade nämligen ett barnbarn som hette Anders… och själv skulle jag vilja ha en Tievan Niko, men det går lite trögt 😉

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *